28 feb. 2012

Sista mangon i Bangkok*

* Favorit i repris

Snart ska jag GÅ från hotellet till Suvarnabhumi flygplats (jo den heter så) i Bangkok. Det tar fem minuter under jord. Det finns shuttlar fast det verkar roligare att för första gången gå till incheckningen. Detta betyder också att man kan tassa iväg till flygplatsen och köpa lite godis att ha på rummet. Tror säkert att jag sparade 23 spänn. Minst.
Hit kom jag från Koh Chang via taxi, båt, taxi, flyg, taxi.
En resa som gick som på räls. Fast det gjorde den ju inte...ja ni förstår.
Tack för alla glada tillrop!
Vi ses i Ultima Thule.
Lite vår är det kanske i Stockholmstrakten? Eller?

NÄMENVAFA...


... det regnar! Detta ställde förstås till det för handduksgerillan (se nedan). Stolmarkeringarna blev plaskblöta. Vilsna paraplyer (hotellets rejäla) försökte rädda vad som räddas kunde. Semester är inte bara att ligga och slöa.
Nu bär det av till Bangkok några timmar (stannar på flygplatshotell) och sen nattflyget mot Ultima Thule.

27 feb. 2012

Kriget i gryningen

Tycker ni att bilden ser softad ut så beror det på att linsen immar igen när
kameran förs från ac-kylan till den tropiska värmen. Det finns problem.

För första gången har jag blivit vittne till det berömda handdukskriget som tyst utkämpas i grynvällingen.
Från ingenstans kommer gerillan beväpnad med stora gröna handdukar, vilka effektivt kastas över bytet - solstolen i vars famn dagen ska tillbringas. En bok och en vattenflaska ger extra tyngd åt valet.
Den som hade tänkt sig frukost först är körd.

På allmän begäran...

(d v s Ankan i Trosa) kommer här ett skarpt kort på eder utsände i sin privata jacuzzi.

26 feb. 2012

Eder utsände...


...skyr inga umbäranden för att kunna rapportera från sin resa.
Se nedan.

Pirate of the Thailandviken


Knock knock hade nyligen opererat sitt öga.

Denna ljuvliga tjej var guide på en snorkelutflykt som mycket tack vare henne blev något utöver det vanliga (brukar det inte stå så i bostadsannonser?)
Ett veritabelt charmtroll som log hela tiden - utom på bild! Något som är ovanligt...
Såna här utflykter brukar vara same same, men här hamnade jag på en båt med fåtöljer i stället för träbänkar och ständigt ompyssel. En av snorkelplatserna var dessutom riktigt bra. Bortsett från japaner som simmar på led och icke viker för något eller någon. Men dom finns överallt.
Pirattjejen - Knock Knock kunde vi kalla henne för enkelhetens skull - förvandlade sig raskt till piratchef och dukade fram en blandning mellan farang- och thaimat.
Dessemellan trollade hon för barnen (och de vuxna). Koh Changs svar på Carl-Einar Häckner.
För en gångs skulle kändes det naturligt att lägga en peng extra i the Tip Box.

24 feb. 2012